Vad är ett räkenskapsår?

Ett räkenskapsår är den period som bolagets bokföring delas in i och som bokslutet, årsredovisningen och inkomstdeklaration 2 (INK2) bygger på. Enligt bokföringslagen (3 kap. 1 §) omfattar det tolv kalendermånader. Vanligast är kalenderår, 1 januari till 31 december, men ett aktiebolag får också ha ett brutet räkenskapsår som börjar den första dagen i en annan kalendermånad, till exempel 1 juli till 30 juni.

Vilket räkenskapsår bolaget har står i bolagsordningen och i Bolagsverkets register. Alla verifikationer för perioden hör till samma bokföringsår, och när året är slut stängs böckerna i ett bokslut som ligger till grund för både årsredovisningen och skatten.

Vad är brutet räkenskapsår och när krävs tillstånd?

Ett brutet räkenskapsår är ett räkenskapsår som inte följer kalenderåret. Det ska börja den första dagen i en kalendermånad och omfatta tolv månader, exempelvis 1 maj till 30 april. Fysiska personer och handelsbolag med fysisk delägare måste ha kalenderår (BFL 3 kap. 1 §), så en enskild firma måste följa kalenderåret. Andra företag, till exempel aktiebolag, får ha brutet år.

Ett nybildat aktiebolag får välja brutet räkenskapsår direkt vid registreringen, utan tillstånd. Vill du däremot byta från kalenderår till brutet år i ett bolag som redan finns krävs tillstånd från Skatteverket, och det ges bara om du kan visa starka, nya skäl, till exempel tydlig säsongsvariation i verksamheten. Lägre skatt eller uppskjuten skattebetalning räknas inte som skäl. Byte åt andra hållet, från brutet år till kalenderår, får göras utan tillstånd. Byte från ett brutet räkenskapsår till ett annat brutet kräver också tillstånd. Oavsett riktning är räkenskapsåret en del av bolagsordningen, så ändringen beslutas på bolagsstämma och anmäls till Bolagsverket. Stämmobeslutet måste fattas före det löpande räkenskapsårets utgång, och det nya räkenskapsåret får inte tillämpas förrän Bolagsverket har registrerat ändringen.

Kan du förlänga eller förkorta räkenskapsåret?

Ja, men bara i vissa lägen. Enligt bokföringslagen (3 kap. 3 §) får ett räkenskapsår vara kortare än tolv månader eller förlängas till högst 18 månader när bokföringsskyldigheten börjar, alltså när bolaget bildas, eller när räkenskapsåret läggs om. När verksamheten upphör får året förkortas. Ett bolag som registreras i september kan därför låta det första räkenskapsåret löpa till 31 december året efter. Registreras bolaget den 1 september blir det 16 månader, i stället för att göra bokslut efter fyra månader. Hur du väljer räkenskapsår när bolaget bildas går guiden till att starta aktiebolag igenom.

Vad betyder räkenskapsår för dig med eget AB?

Vilket räkenskapsår bolaget har styr när allt ska vara klart: bokslut, årsredovisning till Bolagsverket och INK2, vars sista inlämningsdag beror på i vilken månad räkenskapsåret slutar. Bolagets beskattningsår är räkenskapsåret, så bolagsskatten räknas på vinsten för just den perioden.

Din egen deklaration följer däremot kalenderåret. K10 och gränsbeloppet räknas per kalenderår oavsett vilket räkenskapsår bolaget har, och löneunderlaget bygger på lön som betalats ut under kalenderåret före. För 2026 räknas löneunderlaget på de löner som betalades ut under 2025, och från det görs ett avdrag på 644 800 kr (8 inkomstbasbelopp) innan utrymmet räknas fram med 50 procent. Det följer kalenderåret, inte bolagets räkenskapsår. Med brutet år håller du därför två tidsaxlar isär: bolagets bokslut och din K10.

Räkenskapsåret påverkar också hur ett byte av redovisningsbyrå går till. Du kan byta när som helst, men vem som gör bokslutet beror på var i räkenskapsåret bytet sker. Det beskrivs i guiden om att byta redovisningsbyrå.