Vad är en periodiseringsfond?

En periodiseringsfond är en avsättning du gör i bokslutet för att skjuta upp beskattningen av en del av årets vinst. Beloppet dras av i inkomstdeklarationen det år du sätter av, och tas upp till beskattning ett senare år när du återför fonden. Skatten försvinner alltså inte, den flyttas framåt i tiden.

För ett aktiebolag med platt bolagsskatt på 20,6 procent betyder det att en periodiseringsfond i praktiken är ett lån från staten. Du behåller skattepengarna i bolaget i upp till sex år och betalar ränta för det i form av en schablonintäkt, som du ser kostnaden för längre ner på sidan.

Hur mycket får jag sätta av i ett aktiebolag?

Ett aktiebolag får sätta av högst 25 procent av det skattemässiga överskottet till periodiseringsfond varje år. Har bolaget en vinst på 400 000 kr före avsättning kan du sätta av 100 000 kr och betala bolagsskatt på 300 000 kr.

Avdraget görs i inkomstdeklaration 2 (INK2). I bokföringen bokförs avsättningen som en bokslutsdisposition: konto 8811 i resultaträkningen mot ett årskonto i 2120-serien i balansräkningen, till exempel 2126 Periodiseringsfond 2026. Varje års avsättning blir en egen fond, med eget avsättningsår och egen sista återföringsdag.

Hur fungerar återföringen?

En periodiseringsfond ska återföras till beskattning senast det sjätte året efter avsättningsåret, och den äldsta fonden återförs först. Sätter du av i bokslutet för 2026 ska fonden vara återförd senast 2032. Fonden från 2020 ska återföras senast 2026.

Du får återföra tidigare än så, helt eller delvis. Det är själva nyttan med fonden: ett år med förlust eller låg vinst kan du återföra ett belopp som möter det svaga resultatet, i stället för att ha betalat full skatt det goda året. Väntar du till sista året måste beloppet tas upp oavsett hur det året ser ut.

Vad kostar en periodiseringsfond?

Varje år tar aktiebolaget upp en schablonintäkt på de fonder som fanns vid årets ingång. Schablonintäkten är statslåneräntan vid utgången av november året före, multiplicerad med summan av fonderna, dock lägst 0,5 procent. För beskattningsår 2026 är satsen 2,55 procent. Intäkten bokförs inte utan tas upp direkt i INK2.

Så här ser kalkylen ut för 100 000 kr i periodiseringsfond:

De 20 600 kr du skjuter upp kostar alltså cirka 525 kr per år i skatt på schablonintäkten. För att gå jämnt upp behöver pengarna ge cirka 3,2 procent i avkastning före skatt i bolaget, varje år de ligger kvar. Som ren placering är fonden därför sällan värd priset. Pengarna behöver arbeta i verksamheten.

När lönar sig en periodiseringsfond i eget AB?

En periodiseringsfond lönar sig när den gör något mer än att flytta skatten framåt:

• Ojämna år. Sätt av ett bra år och återför ett svagt. Vinsten jämnas ut över åren, och du slipper betala full skatt ett år för att sedan sitta med ett underskott nästa.
• Bolaget behöver likviditeten. 20 600 kr som ligger kvar i bolaget i stället för hos Skatteverket kan täcka en lugn period eller en investering, till en kostnad på cirka 525 kr per år.
• Skattesatsen sänks innan fonden återförs. Då blir skatten lägre än den hade blivit vid avsättningen. Ingen sänkning är beslutad i dag.

Den lönar sig inte när:

• Vinsten är stabil år efter år. Då skjuts skatten bara framåt, och varje år kostar schablonintäkt.
• Beloppen är små. Några tusen kronor i uppskjuten skatt motiverar sällan sex års extra rader i deklarationen.
• Pengarna ska tas ut som utdelning. Fonden påverkar inte ditt gränsbelopp, men pengarna kan inte delas ut förrän fonden är återförd och beskattad med bolagsskatt. Hur gränsbeloppet räknas fram läser du i guiden till 3:12-reglerna.

Tumregel för en ensam konsult med jämn beläggning: hoppa över periodiseringsfond om du inte har ett konkret skäl att behålla pengarna i bolaget. Har du ett ovanligt bra år, eller vet att nästa år blir tunt, är den ett bra verktyg.