Vad är omvänd skattskyldighet (omvänd moms)?

Omvänd skattskyldighet innebär att köparen, inte säljaren, redovisar och betalar momsen på en försäljning. Säljaren fakturerar utan moms, och köparen räknar själv fram momsen i sin momsdeklaration. I mervärdesskattelagen (2023:200) heter regeln omvänd betalningsskyldighet, och det är också den text som ska stå på fakturan. I dagligt tal säger de flesta omvänd moms. De tre uttrycken betyder samma sak.

Regeln finns för att momsen ska hamna i rätt land när säljare och köpare finns i olika länder, och för att försvåra momsfusk i byggbranschen. För ett konsultbolag dyker den upp så fort en kund eller leverantör finns utanför Sverige, och med dagens programabonnemang gäller det många bolag.

När gäller omvänd skattskyldighet för ett konsultbolag?

Tre situationer täcker det mesta ett konsultbolag möter med omvänd skattskyldighet:

• Du säljer en tjänst till ett företag i ett annat EU-land. Kunden redovisar momsen i sitt land. Du fakturerar utan moms, anger kundens VAT-nummer på fakturan och rapporterar beloppet i ruta 39 och i en periodisk sammanställning.
• Du köper en tjänst från ett företag i ett annat land, till exempel ett programabonnemang, en annonsplattform eller en underkonsult. Leverantören fakturerar utan moms, och du redovisar svensk moms på köpet själv.
• Du säljer eller köper byggtjänster. Omvänd byggmoms gäller mellan företag i byggsektorn och är sällan aktuell för en konsult.

Hur räknar du ut momsen vid omvänd skattskyldighet?

Vid omvänd skattskyldighet räknar du momsen på fakturabeloppet med den svenska momssats som tjänsten har, för konsulttjänster och program 25 procent. Beloppet redovisas som utgående moms och dras samtidigt av som ingående moms, så länge köpet hör till momspliktig verksamhet.

Exempel: ditt bolag köper ett programabonnemang för 10 000 kr från en leverantör i Irland. Fakturan kommer utan moms. I momsdeklarationen fyller du i:

• Ruta 21: 10 000 kr (inköp av tjänster från ett annat EU-land)
• Ruta 30: 2 500 kr (utgående moms 25 procent)
• Ruta 48: 2 500 kr (ingående moms att dra av)

Summan att betala blir 0 kr, och kostnaden för bolaget är 10 000 kr, precis som om leverantören varit svensk. Kommer fakturan från en leverantör utanför EU går beloppet i ruta 22 i stället för 21, resten är lika. Har bolaget bara delvis avdragsrätt blir avdraget i ruta 48 lägre, och mellanskillnaden en kostnad. I bokföringen används konto 2614 för den utgående momsen och 2645 för den ingående, så att båda sidorna hamnar i momsrapporten.

Köpet gäller bara ledet mellan dig och den utländska leverantören. Vid vidarefakturering till en svensk kund lägger du på svensk moms på din egen faktura som vanligt.

Vad ska stå på fakturan vid omvänd skattskyldighet?

När du säljer med omvänd skattskyldighet ska fakturan innehålla kundens VAT-nummer och texten omvänd betalningsskyldighet, på engelska reverse charge. Momssats och momsbelopp lämnas tomma. Kontrollera VAT-numret i EU-kommissionens VIES innan du fakturerar och spara resultatet. Saknar kunden VAT-nummer och du inte på annat sätt kan visa att kunden är ett företag, till exempel med ett intyg från kundens skattemyndighet, lägger du på svensk moms.

I momsdeklarationen redovisar du försäljningen i ruta 39 och lämnar dessutom en periodisk sammanställning, där beloppet rapporteras per kund tillsammans med kundens VAT-nummer. Köp från utlandet kräver ingen periodisk sammanställning.

En miss som är lätt att göra gäller köpen. Ett bolag med många utländska abonnemang bokför fakturorna som vanliga kostnader utan att redovisa momsen i ruta 21 och 30. Har bolaget full avdragsrätt blir nettot noll, men momsdeklarationen blir ändå fel. Fler fel av den typen finns i artikeln om fem vanliga missar i bokföringen.